En grej till...

Höll nästan på att glömma!!!!

Imorgon firar undertecknad tre veckor utan snus!
Ser längre ner i bloggen att jag gett mig på sånt innan, men att det slutat med
nikotinplåster som sedan övergått till rökning, och när man ska sluta röka finns ju inget bättre att ta till än snus, eller? Tillbaks på ruta ett...

Men inte denna gången. Nog för att det bitvis varit olidligt, och att jag ibland varit vresig på jobbet och grinig mot Sofie, men inte som innan. På nåt sätt har det varit lättare. Livet är inte bara grått utan snus längre. Det finns ett ljus i tunneln.
Nyckeln är (tror jag) att klippa tvärt. Ingen nertrappning, inga hjälpmedel. Bara PANG & BOM!
(Och kanske en och annan Oniko)
Det sägs att nikotin går ur kroppen på tre dygn, och att nikotinreceptorerna inaktiveras efter tre veckor, och att det därefter endast är det psykiska beroendet som kvarstår.
Det betyder att jag från och med imorgon endast är psykberoende =)

Har ännu inte bestämt mig för om jag ska röka i Thailand eller inte. Den som lever får se. Hoppas bara att småätandet upphör snart, för annars kommer jag se ut som herr Michelin!
Brrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr!!!!

Klassiker

Kräft-lördag

För första gången i mannaminne upplever jag en lat, slö, oplanerad och
underbart slapp lördag.
Den som bäst demonstrerar magnituden av vår lathet är nog fetknoppen nedan:





En frukost bestående av varma mackor med tonfisk och lök ackompanjerades av filmen "Good luck Chuck". En klassisk kärlekskomedi a´la Hollywood om en kille som blir kär i en tjej. Problemet är bara att en förbannelse vilar över honom, och gör så att alla kvinnor han får ihop det med träffar den rätte... Efter honom! Hur ska detta sluta? (Retorisk fråga)

http://www.moviezine.se/filmsidor/good_luck_chuck.shtml

Som icke-krävande frukost-film får den 2,5 kräfthattar av 5 möjliga.




Mina kräftor är nu nästan helt tinade. Har inte varit på en enda kräftskiva i år. Vet inte varför. Men jag vet att det resulterat i en kräftabstinens som saknar motstycker!
Kommer inte göra ont att sätta tänderna i dem! Mmmmmmm!


Det är förresten bara 21 dagar kvar nu... =)

22 Dagar kvar....

Jaha.... Jag antar att vi får börja med ett uppvärmningsinlägg, modell kortare idag.
Fredag kväll, och har just kollat senaste Harry Potter-filmen. Ingen höjdare om jag får säga mitt!
OCh som rubriken antyder är det idag endast 22 dagar kvar tills vi åker.
Men om man räknar med att idag nästan är slut, och att vi åker på den 22:a dagen så 'r det väl nästan ok att säga att det endast är 20 dagar kvar?




En stunds drömmande är över. Dags att gå och göra ett gäng monsterburgare, hälla upp en kall öl och sedan kolla på Transformers. Eller I now pronounce you Chuck and Larry. Vi får se.
Sen får det handla om att beundra mina nya simfötter en stund!
Must!

Back Again

Jaha... Efter en tids förvirrat och sporradiskt mobil-bloggande är man nu tillbaka i den riktiga världen. En blogg där möjligheten finns att fylla sida efter sida med meningslös text, till skillnad från mobilbloggen där man uteslutande skickar bilder med en tillhörande textrad. Föga stimulerande.
Inom kort kommer alla bilder hamna här istället.

Här och på http://www.backpacking.se/MemberProfile.asp?username=Andreassofie

Välkommen tillbaka Andreas. Tack ska jag ha!!

Snart trettio är nu: FÖRBI 30!!


Hur känns det egentligen? Känns det nåt alls?
Lite jobbigare att stiga upp på morgonen, lite
stelare i kroppen, och med större mage?
Jag vet faktiskt inte...

Vad jag däremot vet är att livet faktiskt inte tar
slut vid 30. Tvärtom fortlöper det precis som vanligt, fast
med en lite högre grad av "jag-bryr-mig-inte-ett-skit-om-vad-
andra-tycker-känsla". Rätt bekvämt att kunna sunka runt på ICA
Maxi i tofflor, puff-frisyr och ett konstigt linne utan att
bry sig. Inte för att jag gjort det alltför mycket innan,
men känslan är annorlunda nu.

Egentligen är det nog ett under att man överlevde 30-årsskivan
som jag och Ubbe höll. En trevlig kväll i glada vänners lag.
Mat och dryck (läs: mest dryck), dans och mer dryck.
Mycket fina presenter, nästan så att man skämdes och inte
förtjänade dem...
För övrigt fick jag en fiskeresa och ett flugspö av
familjen, en resväska modell jättejävlastor av svärföräldrarna
och en tatuering av Sofie.
Tatuering... Ja, jag är fanimej 30 år gammal, och har funderat
länge nog. Inget pseudo-försök att motivera något som skulle
kunnat vara en ålderskris, utan helt enkelt dagens sanning.
Har äntligen hittat både motiv och plats på kroppen.

Semester..... 3 veckor i våras för Thailandsresan. Dessa
lever man fortfarande på. Ty de 3 veckor som just passerat
bjöd endast på regn. Visst, man kan dricka balkong-öl även
när det regnar, men det är inte riktigt samma sak.
Tillbaka på jobbet igen, blek och jävlig. Hade jag varit lagd
åt det mer depressiva hållet hade nog ölandsbron lockat.
Men den som väntar på nåt gott får vänta på december och
ytterligare tre veckor i Thailand. Mumma!
För att kolla på vår senaste resa, gå in på:
http://www.backpacking.se/

Sök på användare: Andreassofie

Och om du är trött på dessa förbannadt långa och trista
text-utlägg så gå in på min bild-blogg istället.
Den finner du här:
http://www.mobilblogg.nu/melker


Det var nog allt för denna gången tror jag. Nej förresten, måste
även skriva att jag har blivit beroende av fefferoni.
Kan inte sluta äta dem. Helt sjukt!
Gott som fan, starkt som fan, men svider dessvärre som fan när

man björnar. Man får ta det onda med det goda! :-/

/Zoidberg Medium!

Nytt år - Nya löften...

Jaha..... Då var det 2007 helt plötsligt.
Snart 30 är verkligen SNART!!! 5 månader kvar till undergång och
kroppsligt förfall!

Nyår avverkades i alla fall utan några av grupptryck påtvingade
nyårslöften. Kungligt.
Besök från Lettland. De närmsta vännerna samlade.
(Ja... Ni som inte var där: ALLA de närmsta var inte där)
Bomberna brändes enligt traditionen direkt efter maten, innan
den värsta fyllan infann sig. Mogen nog att prata pension?
Inte omöjligt.

Kvällen fortsatte vidare med hotshots i mängder, (lite retro, men
förbannat gott) öl i mängder och många glada skratt.
Runt 12-slaget var det dags för skumpa, allmän kram-orgie och såklart
hångel med kärleken.
Det bjöds även på en väldigt positiv överraskning då Claes (en utbildad
yrkes-pyrotekniker) dök upp med en rygga fylld med bomber.
När han var klar var jag än mer glad och tacksam att vi redan
bränt vårt krut tidigare på kvällen. Kan lova att 90% av människorna
runt omkring oss, som betalat MYCKET pengar för sina fyrverkerier
blev mer än måttligt sura och besvikna då de utan förvarning
helt plötsligt fick sin dyra arsenal förringad till småpuffar i jämförelse.
För att citera Borat: "Great success!!"

Mindre än två månader kvar till Thailand. Sweet.
Tog hepatit-sprutan som en man igår.
Inte helt oväntat!
Drömmen om att mata färgglada fiskar med händerna, shoppa
urbilligt och att kunna köpa öl för runt kronan stycket gör
att den gråa, trista (och uteblivna) vintern känns uthärdlig!

GONZO!

En kort uppdatering

God afton!

En tid har förflutit sedan senaste inlägget. Varför?
Har nog inget bra svar på det. Livet har på sistone bestått mest av
innebandy, jobb och ganska vilda rotblötor. Sällan har så många
primalskrik yppats under en och samma månad!

Det har varit allahelgona-helg. HEll-On-Wheels även kallat.
Var inte speciellt snygg då, som ni alla kan se.
En väldigt rolig kväll var det dock. Många underligt och finurligt
utklädda människor och en hel del galenheter.
Till följd av sambons överförfriskning blev jag dock ofrivillig
gräsänkling när det var dags att bege sig från festen till krogen.
Vem fan går ut klädd så anyway? (Retorisk fråga)

Egentligen finns det miljarder saker att skriva om nu, men poker och
en iskall (sådär härligt så att flaskan blir immig) öl lockar.
Poker. Vilket gissel. Men men, det finns säkerligen värre sätt
att ruinera sig!

Vårt lilla tillskott Ivan har by the way vuxit sig ganska mycket större.
Han är fortfarande lika dampig. Hulda tycker fortfarande inte om honom.
trots att han inte längre är liten och så söt att han oavkortat stjäl
all uppmärksamhet. Vet inte om det beror på att han trackar henne
halva dygnet när vi är borta, eller att de fungerar som människor där
alla inte går ihop med alla.
Sen jag började tänka tanken "Ivan, snart ska du och jag leka på motor-
-vägen om du inte lugnar ner dig" har han i all fall inte stört mig på nätterna
längre.

Dags att ta en paus för idag! Vill avsluta detta inlägg med nedanstående
tips till allmänheten: Tamponger i munnen när du halsar öl gör att du kan njuta
av smaken LÄNGE!

Ovanligt lugn helg förutom tillskottet

Jaha....

Idag är det söndag. En skönt avslappnad sådan. Ett behagligt lugn
och en ännu mer behaglig frånvaro av baksmälla.
Det är inte varje helg man upplever det.

Trots den uppvilande och rekreativa lördagen så lockar soffan lite. Men att stänga
ögonen blir det inte tal om. Vi har fått tillskott i familjen.
Hulda (se nedan) har ju funnits med i vår lilla familj ganska länge nu, och utgör
det ständigt lugna och harmoniska inslaget i vår trio.
Trio.... Just det ja... Trio var vi tills i torsdags. Då äntrade en ny stjärna scenen.
Ivan. Eller "Ivan den förskräcklige" som vi kallar honom. (Se även honom nedan)

En liten vild och oerhört självsäker krabat som till större delen är en norsk skogskatt.
Han är inte rädd för något, spinner hela tiden och ÄLSKAR att anfalla husses
fötter. Speciellt om husse råkat slumra till ett par minuter, eller råkar peta ut
ena foten utanför täcket på natten. Då är det som bäst att borra in sina sylvassa små
klor och tänder och njuta av det smärtfyllda skriket som kommer från husses mun.
Livet leker.

Jag låter nedanstående bilder tala för sig själva, och avslutar dagens inlägg med en
liten hint om vad som komma skall.

(Coming up in the next episode: En dag på företaget X (halvplagiat av Daniels idé))


HULDA



IVAN

En meningslös kvart

Ok, dags att slå ihjäl lite tid. 14 minuter för att vara mer exakt. Teoretiskt sett borde man kunna hinna sätta en hel del skit på pränt, men när man väl kommit på nåt som är värt att skriva om så finns ingen tid kvar.

Tid är något intressant.

Tidsbrist gör att tiden flyger.
Detta måste vara ett geni-drag för att få tiden att gå. Inget får sekundvisaren att röra sig så långsamt som väntan eller att ha tråkigt. Ännu ett geni-drag är fött. Vill man leva lääääänge och få ut så mycket som möjligt av livet ska man vänta. Vänta på nåt gott, och gärna undvika allt som kan uppfattas som roligt under tiden. Förströelse är vägen till snabb undergång.
Vilken lätt efterbliven snedhjärna har skrivit ovanstående egentligen?
Skämmes tamejfan!

Några 14 minuter blev det inte tal om. Detta var alldeles för trist, och tiden går alldeles för långsamt. 4,5 minuter senare sitter jag här, och väntar fortfarande.

Återigen: Skämmes tamejfan!