Det är vad vår dotter behöver nu. Krypandet är redan halv-passé och det som är roligt nu är: Resa sig mot saker. Att hon inte riktigt kan hålla balansen, eller för den delen hålla koll på eventuella vassa, farliga objekt bakom sig gör inte att det känns tryggare. Ännu inga tillbud, men risken är överhängande!
Imorgon börjar jag jobba igen. Surt att vara ifrån familjen hela dagarna...
Kommer sakna mina älsklingar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar